Långfredagen och Annandag påsk

Inom kristen tradition så är långfredag och annandag påsk två väldigt viktiga högtider som både är väsentliga i uppmärksammandet av Jesus. Men även i den sekulariserade världen har dessa dagar på många håll ställning som officiell heldag.

Trots att de är helgdagar så har firandet i många länder mer eller mindre uteblivet. Vad som är unikt är att helgerna på vissa håll knappt uppmärksammas, medan de på andra håll innebär väldigt stora evenemang.

Här kommer lite mer information om vad annandag påsk och långfredagen egentligen handlar om.

Långfredagen

Långfredagen är i grund och botten en kristen högtid som äger rum till minne va Jesu korsfästelse. Den inträder på fredagen före påskdagen, och har som ursprunglig idé att sätta fokus på det lidande som Jesus genomgick i samband med korsfästelsen. I Sverige dröjde det ända till 1600-talet innan det blev en högtid.

Långfredagens datum växlar stort från år till år, och det är därför den sägs inträffa på just fredagen före påskdagen. I många länder så firas långfredagen med en symbolisk korsfästning. I samband med detta sker även en längre period av fasta. För Sveriges del så har långfredagen på det stora hela varit en lågmäld högtid som egentligen inte firats bortom kyrkliga kretsar. Internationellt sett så har den däremot varit avsevärt mycket mer påtaglig.

Annandag påsk

Annandag påsk är likaså en allmän helgdag i många länder. Det firas den första måndagen efter påskdagen. I USA har påskdagen däremot en särställning då det inte är en delstatsöverskridande helgdag. Därför skiljer sig firandet stort åt på olika platser. Andra påskdagen är en ursprungligen dag för att fira Jesu uppståndelse. Därför har firandet en historisk förankring i gudstjänsten. Det vore nog inte allt för orättvist att påstå att annandag påsk främst uppmärksammas av de personer som regelbundet besöker kyrkan.

Påskdagen och pingstdagen

Påsk och pingst har i det närmaste uråldriga anor och är stadigt återkommande i väldigt många svenska hushåll. Vad som däremot är unikt med just det svenska firandet är att det förenar kristna traditioner med inhemska inslag som sträcker sig tillbaka till den fornnordiska kulturen. Därför har högtiderna i sina svenska tappningar många saker som saknar motsvarighet i resten av världen.

Men vad handlar de egentligen om? Och hur kommer det sig att vi firar dem?

Påskdagen

Påskdagen är en årlig kristen högtid för att fira Jesu uppståndelse. Därför kallas den även för uppståndelsedagen. Den inträffar alltid på den första söndagen efter den första s.k. ecklesiastiska fullmånen efter vårdagjämningen. Därför utspelar den sig på olika dagar varje år.

Hur firas då påskdagen?

• Äta särskild mat såsom lamm, vilket härstammar från såväl idén om offerlamm som det förkristna blotet. Ofta bjuds släkt och vänner in.
• Särskilt pynt och godis med särskild fokus på ägg, vilket enligt somliga är förankrat i idén om pånyttfödelse. Många väljer att fokusera på ägg jakt och överraskningar

I svensk och modern tappning är firandet på många sätt delvis sekulariserat. Därför varierar firandet stort.

Pingstdagen

Pingstdagen är en kristne högtid då man firar att den Helige Andes visade sig för vad som kom att bli Jesu apostlar. Därför kallas dagen ibland för den moderna kyrkans födelsedag. När dagen äger rum varierar mellan 10 maj och 26 juni beroende på såväl år som kyrkofalang.

Pingstfirandet har till skillnad från påskfirandet inte fått särskilt stort fäste bland de som inte deltar i kyrkans aktiviteter. Att fira pingst är därför fortfarande nära förknippat med pingstmässa och kyrklig verksamhet. Till skillnad från påskdagen anser många att pingstdagen bör vara mer spartansk i sitt utförande med fokus på att uppmärksamma och ta till vara på det vi har runt omkring oss.