Första maj

Sedan slutet av 1800-talet har första maj varit en av arbetarrörelsens viktigaste återkommande högtider och evenemang. Dess historisk är nära förknippad med socialismens framväxt i Europa och har inte minst i Sverige haft ett väldigt starkt fäste.

Men vad handlar första maj egentligen om?

Arbetarrörelsens framväxt

Trots att USA numera främst förknippas med den fria marknaden så är det faktiskt därifrån som första maj härstammar. Även om idén kring organisering av arbetar har en avsevärt mycket längre historia så anser de flesta att dess förlaga är ett beslut som togs 1884 i USA. Den Amerikanska arbetarrörelsen Federation of Labor (AFL) bestämde sig nämligen att på bred front kräva en begränsning av arbetsdagen till åtta timmar.

Andra internationalen var en organisation som bildades i Paris för att markera en sorts symbolisk förlängning av den franska revolutionen, och samtidigt slå ett slag för framtida arbetares rättigheter. Deras bildade 1889 brukar även ses som en sorts början på första majs ställning som officiell helgdag. Arbetarrörelsen har sedan dess varit en decentraliserad social rörelse med fokus på att förbättra arbetarnas rättigheter. Begreppet är brett och omfattar såväl organiserade fackföreningar som enskilda individers ambitioner och uttryck. Arbetarrörelsen har varit aktiv i många länder genom historien, men den har varit mest framgångsrik i västerländska industriländer. Arbetarrörelsen förknippas ofta med socialistiska och kommunistiska politiska partier och organisationer, men den är inte nödvändigtvis bunden till någon speciell ideologi.

Första majtåget

En särskild symbol för första maj är det första maj-tåg som varje år äger rum i ett flertal länder. Inte minst i Sverige har det haft en väldigt stark ställning. Sången Internationalen är på många håll tågets mer eller mindre officiella tema låt. Trots att tåget är vanligt förekommande fortsätter de att ha en kontroversiell ställning på många håll i världen där arbetarrörelsen ännu inte är accepterad.

Långfredagen och Annandag påsk

Inom kristen tradition så är långfredag och annandag påsk två väldigt viktiga högtider som både är väsentliga i uppmärksammandet av Jesus. Men även i den sekulariserade världen har dessa dagar på många håll ställning som officiell heldag.

Trots att de är helgdagar så har firandet i många länder mer eller mindre uteblivet. Vad som är unikt är att helgerna på vissa håll knappt uppmärksammas, medan de på andra håll innebär väldigt stora evenemang.

Här kommer lite mer information om vad annandag påsk och långfredagen egentligen handlar om.

Långfredagen

Långfredagen är i grund och botten en kristen högtid som äger rum till minne va Jesu korsfästelse. Den inträder på fredagen före påskdagen, och har som ursprunglig idé att sätta fokus på det lidande som Jesus genomgick i samband med korsfästelsen. I Sverige dröjde det ända till 1600-talet innan det blev en högtid.

Långfredagens datum växlar stort från år till år, och det är därför den sägs inträffa på just fredagen före påskdagen. I många länder så firas långfredagen med en symbolisk korsfästning. I samband med detta sker även en längre period av fasta.

För Sveriges del så har långfredagen på det stora hela varit en lågmäld högtid som egentligen inte firats bortom kyrkliga kretsar. Internationellt sett så har den däremot varit avsevärt mycket mer påtaglig.

Annandag påsk

Annandag påsk är likaså en allmän helgdag i många länder. Det firas den första måndagen efter påskdagen. I USA har påskdagen däremot en särställning då det inte är en delstatsöverskridande helgdag. Därför skiljer sig firandet stort åt på olika platser.

Andra påskdagen är en ursprungligen dag för att fira Jesu uppståndelse. Därför har firandet en historisk förankring i gudstjänsten. Det vore nog inte allt för orättvist att påstå att annandag påsk främst uppmärksammas av de personer som regelbundet besöker kyrkan.