Påskdagen och pingstdagen

Påsk och pingst har i det närmaste uråldriga anor och är stadigt återkommande i väldigt många svenska hushåll. Vad som däremot är unikt med just det svenska firandet är att det förenar kristna traditioner med inhemska inslag som sträcker sig tillbaka till den fornnordiska kulturen. Därför har högtiderna i sina svenska tappningar många saker som saknar motsvarighet i resten av världen. Men vad handlar de egentligen om? Och hur kommer det sig att vi firar dem?

Påskdagen

Påskdagen är en årlig kristen högtid för att fira Jesu uppståndelse. Därför kallas den även för uppståndelsedagen. Den inträffar alltid på den första söndagen efter den första s.k. ecklesiastiska fullmånen efter vårdagjämningen. Därför utspelar den sig på olika dagar varje år. Hur firas då påskdagen?

• Äta särskild mat såsom lamm, vilket härstammar från såväl idén om offerlamm som det förkristna blotet. Ofta bjuds släkt och vänner in.
• Särskilt pynt och godis med särskild fokus på ägg, vilket enligt somliga är förankrat i idén om pånyttfödelse. Många väljer att fokusera på ägg jakt och överraskningar

I svensk och modern tappning är firandet på många sätt delvis sekulariserat. Därför varierar firandet stort.

Pingstdagen

Pingstdagen är en kristne högtid då man firar att den Helige Andes visade sig för vad som kom att bli Jesu apostlar. Därför kallas dagen ibland för den moderna kyrkans födelsedag. När dagen äger rum varierar mellan 10 maj och 26 juni beroende på såväl år som kyrkofalang. Pingstfirandet har till skillnad från påskfirandet inte fått särskilt stort fäste bland de som inte deltar i kyrkans aktiviteter. Att fira pingst är därför fortfarande nära förknippat med pingstmässa och kyrklig verksamhet. Till skillnad från påskdagen anser många att pingstdagen bör vara mer spartansk i sitt utförande med fokus på att uppmärksamma och ta till vara på det vi har runt omkring oss.

Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag är en väldigt betydande dag inom kristendomen. Den är även allmän högtid i ett stort antal länder, men hur den faktiskt firas skiljer sig åt i ett flertal hänseenden. I Sverige har den en lång historik som på många sätt även sammanknyter med förkristen tid.

Här är lite information om Kristi himmelsfärdsdag och vad som kännetecknar den i vår moderna samtid.

Kristen och samtidigt förkristen

Kristi himmelsfärdsdag är en kristen högtid som ämnar att uppmärksamma dagen då Jesus lämnade jordelivet för himlen. Den äger alltid rum på den 40:e dagen efter påskdagen. Då detta alltid är en torsdag har dagen ibland omnämnts som den heliga torsdagen.

Hur den firas varierar väldigt stort utifrån i vilken stor utsträckning ett land har kommit att bli sekulariserat. I det mer traditionella Kristi himmelsfärdsfirandet ingår en gudstjänst och ett besök till den kyrkogården där nära och kära befinner sig.

Vad som ger den en speciell ställning i just Sverige är att Kristi himmelsfärdsdag även sammanfaller med den dag då jordbrukare släpper ut korna på bete. Därför är dagen historiskt även känd som dagen för betessläpp/kosläpp. Det gör att den kulturellt sett även har en förankring i bondesamhället vars historia på många sätt är äldre än kristendomens historia i Sverige.

Helgdag som få faktiskt firar

I många fall så sammanfaller Kristi himmelsfärdsdag med Sveriges nationaldag på så sätt att de tillsammans bildar en särskilt lång helg. Därför blir Kristi himmelsfärdsdagen ibland del av Sveriges allra längsta helgperiod.

Trots ställning som helgdag är det i Sverige förhållandevis ovanligt att fira himmelsfärdsdagen. Det är fortfarande främst de kristna och troende personerna som i någon större utsträckning uppmärksammar dagen. Men firandet har ökat, och många förutspår att den inom kort kommer att vara en större företeelse än vad den tidigare har varit.