Första maj

Sedan slutet av 1800-talet har första maj varit en av arbetarrörelsens viktigaste återkommande högtider och evenemang. Dess historisk är nära förknippad med socialismens framväxt i Europa och har inte minst i Sverige haft ett väldigt starkt fäste.

Men vad handlar första maj egentligen om?

Arbetarrörelsens framväxt

Trots att USA numera främst förknippas med den fria marknaden så är det faktiskt därifrån som första maj härstammar. Även om idén kring organisering av arbetar har en avsevärt mycket längre historia så anser de flesta att dess förlaga är ett beslut som togs 1884 i USA. Den Amerikanska arbetarrörelsen Federation of Labor (AFL) bestämde sig nämligen att på bred front kräva en begränsning av arbetsdagen till åtta timmar.

Andra internationalen var en organisation som bildades i Paris för att markera en sorts symbolisk förlängning av den franska revolutionen, och samtidigt slå ett slag för framtida arbetares rättigheter. Deras bildade 1889 brukar även ses som en sorts början på första majs ställning som officiell helgdag. Arbetarrörelsen har sedan dess varit en decentraliserad social rörelse med fokus på att förbättra arbetarnas rättigheter. Begreppet är brett och omfattar såväl organiserade fackföreningar som enskilda individers ambitioner och uttryck. Arbetarrörelsen har varit aktiv i många länder genom historien, men den har varit mest framgångsrik i västerländska industriländer. Arbetarrörelsen förknippas ofta med socialistiska och kommunistiska politiska partier och organisationer, men den är inte nödvändigtvis bunden till någon speciell ideologi.

Första majtåget

En särskild symbol för första maj är det första maj-tåg som varje år äger rum i ett flertal länder. Inte minst i Sverige har det haft en väldigt stark ställning. Sången Internationalen är på många håll tågets mer eller mindre officiella tema låt. Trots att tåget är vanligt förekommande fortsätter de att ha en kontroversiell ställning på många håll i världen där arbetarrörelsen ännu inte är accepterad.

Alla helgons dag

Alla helgons dag är en väldigt mångfacetterad högtid vars historia på sätt och vis är dold i dunkel. Men som kristen tradition har den visat sig vara ovanligt mångfacetterad och levande. Det har gjort att den firas på väldigt många olika sätt beroende på var man befinner sig i världen.

Vi har kikat på alla helgons dag och set vad som särskiljer den.

En vanligt förekommande men missförstådd dag

Ursprunget till Alla helgons dag anses typiskt sett vara den kyrkliga ambitionen att uppmärksamma helgon och martyrer för deras uppoffringar. Alla helgons dag är en kristen högtid som firar alla helgons liv. Exakt när den firas varierar mellan olika platser i världen, men den utspelar sig typiskt sett 1 november eller någon gång mellan 31 oktober och 6 november.

Men vad är egentligen ett helgon? Ett helgon är en person som har erkänts av den kyrkan som att ha uppnått en väldigt hög nivå av helighet och dygd.

Med tiden har Alla helgons dag däremot kommit att bli mer utav ett allmänt uppmärksammande av de personer som har lämnat jordelivet. Oavsett om det handlar om helgon eller våra egna nära och kära. Därför är det samtida firandet av Alla helgons dag väldigt nära sammanlänkat med just kyrkogårdsbesök. Att tända ljus och besöka gravar är avsevärt mycket mer vanligt än att faktiskt spendera tid i kyrkan.

På många håll är dagen förmodligen mer förknippad med Halloween, trots att de egentligen inte är sammankopplade annat än att de inträffar efter varandra. Detta anses typiskt sett vara ett resultat av en språklig sammankoppling.

Alla helgons dag fortsätter att vara en populär helgdag, men som firas på väldigt många olika sätt. I vår egen samtid har den nog på många sätt fått stor konkurrens av Halloween även om dessa två företeelser har helt olika ursprung.