Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag är en väldigt betydande dag inom kristendomen. Den är även allmän högtid i ett stort antal länder, men hur den faktiskt firas skiljer sig åt i ett flertal hänseenden. I Sverige har den en lång historik som på många sätt även sammanknyter med förkristen tid.

Här är lite information om Kristi himmelsfärdsdag och vad som kännetecknar den i vår moderna samtid.

Kristen och samtidigt förkristen

Kristi himmelsfärdsdag är en kristen högtid som ämnar att uppmärksamma dagen då Jesus lämnade jordelivet för himlen. Den äger alltid rum på den 40:e dagen efter påskdagen. Då detta alltid är en torsdag har dagen ibland omnämnts som den heliga torsdagen.

Hur den firas varierar väldigt stort utifrån i vilken stor utsträckning ett land har kommit att bli sekulariserat. I det mer traditionella Kristi himmelsfärdsfirandet ingår en gudstjänst och ett besök till den kyrkogården där nära och kära befinner sig.

Vad som ger den en speciell ställning i just Sverige är att Kristi himmelsfärdsdag även sammanfaller med den dag då jordbrukare släpper ut korna på bete. Därför är dagen historiskt även känd som dagen för betessläpp/kosläpp. Det gör att den kulturellt sett även har en förankring i bondesamhället vars historia på många sätt är äldre än kristendomens historia i Sverige.

Helgdag som få faktiskt firar

I många fall så sammanfaller Kristi himmelsfärdsdag med Sveriges nationaldag på så sätt att de tillsammans bildar en särskilt lång helg. Därför blir Kristi himmelsfärdsdagen ibland del av Sveriges allra längsta helgperiod.

Trots ställning som helgdag är det i Sverige förhållandevis ovanligt att fira himmelsfärdsdagen. Det är fortfarande främst de kristna och troende personerna som i någon större utsträckning uppmärksammar dagen. Men firandet har ökat, och många förutspår att den inom kort kommer att vara en större företeelse än vad den tidigare har varit.

Alla helgons dag

Alla helgons dag är en väldigt mångfacetterad högtid vars historia på sätt och vis är dold i dunkel. Men som kristen tradition har den visat sig vara ovanligt mångfacetterad och levande. Det har gjort att den firas på väldigt många olika sätt beroende på var man befinner sig i världen.

Vi har kikat på alla helgons dag och set vad som särskiljer den.

En vanligt förekommande men missförstådd dag

Ursprunget till Alla helgons dag anses typiskt sett vara den kyrkliga ambitionen att uppmärksamma helgon och martyrer för deras uppoffringar. Alla helgons dag är en kristen högtid som firar alla helgons liv. Exakt när den firas varierar mellan olika platser i världen, men den utspelar sig typiskt sett 1 november eller någon gång mellan 31 oktober och 6 november.

Men vad är egentligen ett helgon? Ett helgon är en person som har erkänts av den kyrkan som att ha uppnått en väldigt hög nivå av helighet och dygd.

Med tiden har Alla helgons dag däremot kommit att bli mer utav ett allmänt uppmärksammande av de personer som har lämnat jordelivet. Oavsett om det handlar om helgon eller våra egna nära och kära. Därför är det samtida firandet av Alla helgons dag väldigt nära sammanlänkat med just kyrkogårdsbesök. Att tända ljus och besöka gravar är avsevärt mycket mer vanligt än att faktiskt spendera tid i kyrkan.

På många håll är dagen förmodligen mer förknippad med Halloween, trots att de egentligen inte är sammankopplade annat än att de inträffar efter varandra. Detta anses typiskt sett vara ett resultat av en språklig sammankoppling.

Alla helgons dag fortsätter att vara en populär helgdag, men som firas på väldigt många olika sätt. I vår egen samtid har den nog på många sätt fått stor konkurrens av Halloween även om dessa två företeelser har helt olika ursprung.