Juldagen och Annandag jul

Annandagen och juldagen är två väldigt etablerade högtider i den gemensamma västerländska kulturen. Dess historia är tätt sammanlänkad med kyrkans framväxt men firas av ett väldigt stort antal personer utan någon närmare kyrklig koppling. För många i Sverige kännetecknas dessa dagar främst av ett sorts lugn efter stormen, där man spenderar tid på att njuta av lugnet efter julen och fokusera på nuet.

Men vad handlar dessa dagar om? Vi har tittat närmare på juldagen och annandag jul.

Juldagen

Juldagen är ursprungligen en kristen högtid som ämnar fira Jesu födelse och äger därför rum 25 december varje år. I modern tid så har juldagen däremot blivit en symbol för det gemensamma julfirandet som präglas av granar, ljus, prydnader och allmänna dekorationer.

Det traditionella firandet kännetecknas av kyrk mässa på kvällen som sträcker sig över midnatt och markerar julnattens övergång. Därför kallas den även för julnattsmässan. För många personer kännetecknas juldagen främst av att vara dagen efter julafton och markerar därför snarare ett långsamt avslut på julfirandet, snarare än en särskilt väsentlig högtid. Detta sammanfaller även med nordisk tradition där dagen innan juldagen ansågs mest väsentlig.

Annandag jul

Annandag jul är den dag som inträffar efter juldagen. Den kallas ofta även för annandagen. Det inträffar dagen efter juldagen, och är därmed den andra dagen efter Jesu födelse. I många delar av världen är den helgdag, men hur den firas varierar stort. I Sverige så har den typiskt sett inneburit ett ganska lågmält firande som främst handlar om att njuta av lugnet efter en ofta hektisk jul. I många länder där man talar engelska så kallas annandagen för Boxing day. Boxing day är en allmän helgdag i bland andra Australien, Kanada, Irland, Nya Zeeland och Storbritannien. I USA så är det en inofficiell heldag. Precis som med annandagen infaller den 26 december.  

Nyårsdagen och Trettondedag jul

Att fyra nyårsdagen och trettondagen är en självklar för väldigt många personer. Men dess kulturella och historiska anor är inte alltid helt uppenbara. Trots att de har ursprung som inte nödvändigtvis har med varandra att göra så utgör de en grundstomme i hur vi både avlutar och möter det nya året.

Vi har tagit en närmare titt på trettondedag jul och nyårsdagen.

Trettondedag jul

Trettondedag jul har fått sitt namn för att den utspelar sig den trettonde dagen efter juldagen. Därmed inträffar den vanligtvis 6 januari. Utöver att vara en av kyrkans viktigaste högtider, är den även helgdag i väldigt många länder. Dagen ämnar fira dagen då det visade sig att Jesus var Guds son.

Hur firas trettondedag jul?

• I Sverige går dagen ofta bemärkt förbi. Men många andra länder har den en ställning som motsvarar vår julafton, med presenter och umgänge.

• Många i Sverige har på senare tid valt att fira dagen med god mat.

Även om trettondagen ofta utspelar sig utan särskilt firande så är det en viktig kristen högtid som är en del av vårt gemensamma kulturarv.

Nyårsdagen

Nyårsdagen är dagen för att uppmärksamma den definitiva starten på ett nytt år. Den utspelar sig den 1 januari och är därmed året första kalenderdag. Det är en helgdag i de flesta länder runt om i världen och har paradoxalt nog fått en ställning att vara den dagen man städar upp stöket från nyårsfirandet.

Vad som är unikt med nyårsdagen är att den är ett resultat av förkristna traditioner som kombineras med romerska och kristna inslag. Därför är det en helgdag som på sätt och vis inte har någon riktigt konkret röd tråd. Men trots detta fortsätter den vara en helgdag som består av både städbestyr och en hänförelse för att ett nytt år har börjat.