Påskdagen och pingstdagen

Påsk och pingst har i det närmaste uråldriga anor och är stadigt återkommande i väldigt många svenska hushåll. Vad som däremot är unikt med just det svenska firandet är att det förenar kristna traditioner med inhemska inslag som sträcker sig tillbaka till den fornnordiska kulturen. Därför har högtiderna i sina svenska tappningar många saker som saknar motsvarighet i resten av världen.

Men vad handlar de egentligen om? Och hur kommer det sig att vi firar dem?

Påskdagen

Påskdagen är en årlig kristen högtid för att fira Jesu uppståndelse. Därför kallas den även för uppståndelsedagen. Den inträffar alltid på den första söndagen efter den första s.k. ecklesiastiska fullmånen efter vårdagjämningen. Därför utspelar den sig på olika dagar varje år.

Hur firas då påskdagen?

• Äta särskild mat såsom lamm, vilket härstammar från såväl idén om offerlamm som det förkristna blotet. Ofta bjuds släkt och vänner in.
• Särskilt pynt och godis med särskild fokus på ägg, vilket enligt somliga är förankrat i idén om pånyttfödelse. Många väljer att fokusera på ägg jakt och överraskningar

I svensk och modern tappning är firandet på många sätt delvis sekulariserat. Därför varierar firandet stort.

Pingstdagen

Pingstdagen är en kristne högtid då man firar att den Helige Andes visade sig för vad som kom att bli Jesu apostlar. Därför kallas dagen ibland för den moderna kyrkans födelsedag. När dagen äger rum varierar mellan 10 maj och 26 juni beroende på såväl år som kyrkofalang.

Pingstfirandet har till skillnad från påskfirandet inte fått särskilt stort fäste bland de som inte deltar i kyrkans aktiviteter. Att fira pingst är därför fortfarande nära förknippat med pingstmässa och kyrklig verksamhet. Till skillnad från påskdagen anser många att pingstdagen bör vara mer spartansk i sitt utförande med fokus på att uppmärksamma och ta till vara på det vi har runt omkring oss.

Alla helgons dag

Alla helgons dag är en väldigt mångfacetterad högtid vars historia på sätt och vis är dold i dunkel. Men som kristen tradition har den visat sig vara ovanligt mångfacetterad och levande. Det har gjort att den firas på väldigt många olika sätt beroende på var man befinner sig i världen.

Vi har kikat på alla helgons dag och set vad som särskiljer den.

En vanligt förekommande men missförstådd dag

Ursprunget till Alla helgons dag anses typiskt sett vara den kyrkliga ambitionen att uppmärksamma helgon och martyrer för deras uppoffringar. Alla helgons dag är en kristen högtid som firar alla helgons liv. Exakt när den firas varierar mellan olika platser i världen, men den utspelar sig typiskt sett 1 november eller någon gång mellan 31 oktober och 6 november.

Men vad är egentligen ett helgon? Ett helgon är en person som har erkänts av den kyrkan som att ha uppnått en väldigt hög nivå av helighet och dygd.

Med tiden har Alla helgons dag däremot kommit att bli mer utav ett allmänt uppmärksammande av de personer som har lämnat jordelivet. Oavsett om det handlar om helgon eller våra egna nära och kära. Därför är det samtida firandet av Alla helgons dag väldigt nära sammanlänkat med just kyrkogårdsbesök. Att tända ljus och besöka gravar är avsevärt mycket mer vanligt än att faktiskt spendera tid i kyrkan.

På många håll är dagen förmodligen mer förknippad med Halloween, trots att de egentligen inte är sammankopplade annat än att de inträffar efter varandra. Detta anses typiskt sett vara ett resultat av en språklig sammankoppling.

Alla helgons dag fortsätter att vara en populär helgdag, men som firas på väldigt många olika sätt. I vår egen samtid har den nog på många sätt fått stor konkurrens av Halloween även om dessa två företeelser har helt olika ursprung.