Nyårsdagen och Trettondedag jul

Att fyra nyårsdagen och trettondagen är en självklar för väldigt många personer. Men dess kulturella och historiska anor är inte alltid helt uppenbara. Trots att de har ursprung som inte nödvändigtvis har med varandra att göra så utgör de en grundstomme i hur vi både avlutar och möter det nya året.

Vi har tagit en närmare titt på trettondedag jul och nyårsdagen.

Trettondedag jul

Trettondedag jul har fått sitt namn för att den utspelar sig den trettonde dagen efter juldagen. Därmed inträffar den vanligtvis 6 januari. Utöver att vara en av kyrkans viktigaste högtider, är den även helgdag i väldigt många länder. Dagen ämnar fira dagen då det visade sig att Jesus var Guds son.

Hur firas trettondedag jul?

• I Sverige går dagen ofta bemärkt förbi. Men många andra länder har den en ställning som motsvarar vår julafton, med presenter och umgänge.

• Många i Sverige har på senare tid valt att fira dagen med god mat.

Även om trettondagen ofta utspelar sig utan särskilt firande så är det en viktig kristen högtid som är en del av vårt gemensamma kulturarv.

Nyårsdagen

Nyårsdagen är dagen för att uppmärksamma den definitiva starten på ett nytt år. Den utspelar sig den 1 januari och är därmed året första kalenderdag. Det är en helgdag i de flesta länder runt om i världen och har paradoxalt nog fått en ställning att vara den dagen man städar upp stöket från nyårsfirandet.

Vad som är unikt med nyårsdagen är att den är ett resultat av förkristna traditioner som kombineras med romerska och kristna inslag. Därför är det en helgdag som på sätt och vis inte har någon riktigt konkret röd tråd. Men trots detta fortsätter den vara en helgdag som består av både städbestyr och en hänförelse för att ett nytt år har börjat.

Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag är en väldigt betydande dag inom kristendomen. Den är även allmän högtid i ett stort antal länder, men hur den faktiskt firas skiljer sig åt i ett flertal hänseenden. I Sverige har den en lång historik som på många sätt även sammanknyter med förkristen tid.

Här är lite information om Kristi himmelsfärdsdag och vad som kännetecknar den i vår moderna samtid.

Kristen och samtidigt förkristen

Kristi himmelsfärdsdag är en kristen högtid som ämnar att uppmärksamma dagen då Jesus lämnade jordelivet för himlen. Den äger alltid rum på den 40:e dagen efter påskdagen. Då detta alltid är en torsdag har dagen ibland omnämnts som den heliga torsdagen.

Hur den firas varierar väldigt stort utifrån i vilken stor utsträckning ett land har kommit att bli sekulariserat. I det mer traditionella Kristi himmelsfärdsfirandet ingår en gudstjänst och ett besök till den kyrkogården där nära och kära befinner sig.

Vad som ger den en speciell ställning i just Sverige är att Kristi himmelsfärdsdag även sammanfaller med den dag då jordbrukare släpper ut korna på bete. Därför är dagen historiskt även känd som dagen för betessläpp/kosläpp. Det gör att den kulturellt sett även har en förankring i bondesamhället vars historia på många sätt är äldre än kristendomens historia i Sverige.

Helgdag som få faktiskt firar

I många fall så sammanfaller Kristi himmelsfärdsdag med Sveriges nationaldag på så sätt att de tillsammans bildar en särskilt lång helg. Därför blir Kristi himmelsfärdsdagen ibland del av Sveriges allra längsta helgperiod.

Trots ställning som helgdag är det i Sverige förhållandevis ovanligt att fira himmelsfärdsdagen. Det är fortfarande främst de kristna och troende personerna som i någon större utsträckning uppmärksammar dagen. Men firandet har ökat, och många förutspår att den inom kort kommer att vara en större företeelse än vad den tidigare har varit.