Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag är en väldigt betydande dag inom kristendomen. Den är även allmän högtid i ett stort antal länder, men hur den faktiskt firas skiljer sig åt i ett flertal hänseenden. I Sverige har den en lång historik som på många sätt även sammanknyter med förkristen tid.

Här är lite information om Kristi himmelsfärdsdag och vad som kännetecknar den i vår moderna samtid.

Kristen och samtidigt förkristen

Kristi himmelsfärdsdag är en kristen högtid som ämnar att uppmärksamma dagen då Jesus lämnade jordelivet för himlen. Den äger alltid rum på den 40:e dagen efter påskdagen. Då detta alltid är en torsdag har dagen ibland omnämnts som den heliga torsdagen.

Hur den firas varierar väldigt stort utifrån i vilken stor utsträckning ett land har kommit att bli sekulariserat. I det mer traditionella Kristi himmelsfärdsfirandet ingår en gudstjänst och ett besök till den kyrkogården där nära och kära befinner sig.

Vad som ger den en speciell ställning i just Sverige är att Kristi himmelsfärdsdag även sammanfaller med den dag då jordbrukare släpper ut korna på bete. Därför är dagen historiskt även känd som dagen för betessläpp/kosläpp. Det gör att den kulturellt sett även har en förankring i bondesamhället vars historia på många sätt är äldre än kristendomens historia i Sverige.

Helgdag som få faktiskt firar

I många fall så sammanfaller Kristi himmelsfärdsdag med Sveriges nationaldag på så sätt att de tillsammans bildar en särskilt lång helg. Därför blir Kristi himmelsfärdsdagen ibland del av Sveriges allra längsta helgperiod.

Trots ställning som helgdag är det i Sverige förhållandevis ovanligt att fira himmelsfärdsdagen. Det är fortfarande främst de kristna och troende personerna som i någon större utsträckning uppmärksammar dagen. Men firandet har ökat, och många förutspår att den inom kort kommer att vara en större företeelse än vad den tidigare har varit.

Sveriges nationaldag

Trots sin väldiga särställning så har Sveriges nationaldag faktiskt inte varit helgdag särskilt länge. Men samtidigt har den anor som sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden. Hur den firas varierar däremot stort mellan olika platser i Sverige, och på sätt och vis är dess varande fortfarande kontroversiellt.

Vi har gjort en djupdykning i Sveriges nationaldag.

Gammalt Sverige men nymodig tradition

Sverige är internationellt sett ett av de länder som har varit enat allra längst. Det är faktiskt ett av världens äldsta kungadömen. Men trots detta så är Sveriges nationaldag en ganska ny företeelse. Det var nämligen inte förrän i slutet av 1800-talet som man bestämde sig för att fira Sverige som enat rike.

Dagens historia är intressant nog tätt sammanlänkad med Skansen. Tanken med Skansen har alltid varit att representera en sorts levande miniatyr av Sverige, vilket innebär att det redan från början fanns en tanke att sätta fokus på Sverige som nationalstat.

När man 1893 beslutade för att fira Sverige så bestämde man sig för att återkoppla till 6 juni 1523 då Gusta Vasa blev kung och även symbol för det enade Sverige.

En ganska ny helgdag

Även om firandet av Sveriges nationaldag nu sträcker sig mer än hundra år bak i tiden så var det inte förrän 2005 som det blev en allmän helgdag. Det gör dagen till en på ett spännande sätt både ny och gammal företeelse.

Firandet varierar stort mellan olika platser i Sverige. Men som flaggdag är det givet att hissa svenska flaggan. Till skillnad från andra högtider finns det egentligen ingen riktig mall för hur nationaldagen ska firas. Just Skansen fortsätter att vara en gemensam nämnare och det är även där en stor del av firandet faktiskt utspelar sig. Huruvida dagen kommer att få större brett folkligt fäste förblir däremot oklart.