Juldagen och Annandag jul

Annandagen och juldagen är två väldigt etablerade högtider i den gemensamma västerländska kulturen. Dess historia är tätt sammanlänkad med kyrkans framväxt men firas av ett väldigt stort antal personer utan någon närmare kyrklig koppling. För många i Sverige kännetecknas dessa dagar främst av ett sorts lugn efter stormen, där man spenderar tid på att njuta av lugnet efter julen och fokusera på nuet.

Men vad handlar dessa dagar om? Vi har tittat närmare på juldagen och annandag jul.

Juldagen

Juldagen är ursprungligen en kristen högtid som ämnar fira Jesu födelse och äger därför rum 25 december varje år. I modern tid så har juldagen däremot blivit en symbol för det gemensamma julfirandet som präglas av granar, ljus, prydnader och allmänna dekorationer.

Det traditionella firandet kännetecknas av kyrk mässa på kvällen som sträcker sig över midnatt och markerar julnattens övergång. Därför kallas den även för julnattsmässan. För många personer kännetecknas juldagen främst av att vara dagen efter julafton och markerar därför snarare ett långsamt avslut på julfirandet, snarare än en särskilt väsentlig högtid. Detta sammanfaller även med nordisk tradition där dagen innan juldagen ansågs mest väsentlig.

Annandag jul

Annandag jul är den dag som inträffar efter juldagen. Den kallas ofta även för annandagen. Det inträffar dagen efter juldagen, och är därmed den andra dagen efter Jesu födelse. I många delar av världen är den helgdag, men hur den firas varierar stort. I Sverige så har den typiskt sett inneburit ett ganska lågmält firande som främst handlar om att njuta av lugnet efter en ofta hektisk jul.

I många länder där man talar engelska så kallas annandagen för Boxing day. Boxing day är en allmän helgdag i bland andra Australien, Kanada, Irland, Nya Zeeland och Storbritannien. I USA så är det en inofficiell heldag. Precis som med annandagen infaller den 26 december.

Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag är en väldigt betydande dag inom kristendomen. Den är även allmän högtid i ett stort antal länder, men hur den faktiskt firas skiljer sig åt i ett flertal hänseenden. I Sverige har den en lång historik som på många sätt även sammanknyter med förkristen tid.

Här är lite information om Kristi himmelsfärdsdag och vad som kännetecknar den i vår moderna samtid.

Kristen och samtidigt förkristen

Kristi himmelsfärdsdag är en kristen högtid som ämnar att uppmärksamma dagen då Jesus lämnade jordelivet för himlen. Den äger alltid rum på den 40:e dagen efter påskdagen. Då detta alltid är en torsdag har dagen ibland omnämnts som den heliga torsdagen.

Hur den firas varierar väldigt stort utifrån i vilken stor utsträckning ett land har kommit att bli sekulariserat. I det mer traditionella Kristi himmelsfärdsfirandet ingår en gudstjänst och ett besök till den kyrkogården där nära och kära befinner sig.

Vad som ger den en speciell ställning i just Sverige är att Kristi himmelsfärdsdag även sammanfaller med den dag då jordbrukare släpper ut korna på bete. Därför är dagen historiskt även känd som dagen för betessläpp/kosläpp. Det gör att den kulturellt sett även har en förankring i bondesamhället vars historia på många sätt är äldre än kristendomens historia i Sverige.

Helgdag som få faktiskt firar

I många fall så sammanfaller Kristi himmelsfärdsdag med Sveriges nationaldag på så sätt att de tillsammans bildar en särskilt lång helg. Därför blir Kristi himmelsfärdsdagen ibland del av Sveriges allra längsta helgperiod.

Trots ställning som helgdag är det i Sverige förhållandevis ovanligt att fira himmelsfärdsdagen. Det är fortfarande främst de kristna och troende personerna som i någon större utsträckning uppmärksammar dagen. Men firandet har ökat, och många förutspår att den inom kort kommer att vara en större företeelse än vad den tidigare har varit.