Påskdagen och pingstdagen

Påsk och pingst har i det närmaste uråldriga anor och är stadigt återkommande i väldigt många svenska hushåll. Vad som däremot är unikt med just det svenska firandet är att det förenar kristna traditioner med inhemska inslag som sträcker sig tillbaka till den fornnordiska kulturen. Därför har högtiderna i sina svenska tappningar många saker som saknar motsvarighet i resten av världen.

Men vad handlar de egentligen om? Och hur kommer det sig att vi firar dem?

Påskdagen

Påskdagen är en årlig kristen högtid för att fira Jesu uppståndelse. Därför kallas den även för uppståndelsedagen. Den inträffar alltid på den första söndagen efter den första s.k. ecklesiastiska fullmånen efter vårdagjämningen. Därför utspelar den sig på olika dagar varje år.

Hur firas då påskdagen?

• Äta särskild mat såsom lamm, vilket härstammar från såväl idén om offerlamm som det förkristna blotet. Ofta bjuds släkt och vänner in.
• Särskilt pynt och godis med särskild fokus på ägg, vilket enligt somliga är förankrat i idén om pånyttfödelse. Många väljer att fokusera på ägg jakt och överraskningar

I svensk och modern tappning är firandet på många sätt delvis sekulariserat. Därför varierar firandet stort.

Pingstdagen

Pingstdagen är en kristne högtid då man firar att den Helige Andes visade sig för vad som kom att bli Jesu apostlar. Därför kallas dagen ibland för den moderna kyrkans födelsedag. När dagen äger rum varierar mellan 10 maj och 26 juni beroende på såväl år som kyrkofalang.

Pingstfirandet har till skillnad från påskfirandet inte fått särskilt stort fäste bland de som inte deltar i kyrkans aktiviteter. Att fira pingst är därför fortfarande nära förknippat med pingstmässa och kyrklig verksamhet. Till skillnad från påskdagen anser många att pingstdagen bör vara mer spartansk i sitt utförande med fokus på att uppmärksamma och ta till vara på det vi har runt omkring oss.

Juldagen och Annandag jul

Annandagen och juldagen är två väldigt etablerade högtider i den gemensamma västerländska kulturen. Dess historia är tätt sammanlänkad med kyrkans framväxt men firas av ett väldigt stort antal personer utan någon närmare kyrklig koppling. För många i Sverige kännetecknas dessa dagar främst av ett sorts lugn efter stormen, där man spenderar tid på att njuta av lugnet efter julen och fokusera på nuet.

Men vad handlar dessa dagar om? Vi har tittat närmare på juldagen och annandag jul.

Juldagen

Juldagen är ursprungligen en kristen högtid som ämnar fira Jesu födelse och äger därför rum 25 december varje år. I modern tid så har juldagen däremot blivit en symbol för det gemensamma julfirandet som präglas av granar, ljus, prydnader och allmänna dekorationer.

Det traditionella firandet kännetecknas av kyrk mässa på kvällen som sträcker sig över midnatt och markerar julnattens övergång. Därför kallas den även för julnattsmässan. För många personer kännetecknas juldagen främst av att vara dagen efter julafton och markerar därför snarare ett långsamt avslut på julfirandet, snarare än en särskilt väsentlig högtid. Detta sammanfaller även med nordisk tradition där dagen innan juldagen ansågs mest väsentlig.

Annandag jul

Annandag jul är den dag som inträffar efter juldagen. Den kallas ofta även för annandagen. Det inträffar dagen efter juldagen, och är därmed den andra dagen efter Jesu födelse. I många delar av världen är den helgdag, men hur den firas varierar stort. I Sverige så har den typiskt sett inneburit ett ganska lågmält firande som främst handlar om att njuta av lugnet efter en ofta hektisk jul.

I många länder där man talar engelska så kallas annandagen för Boxing day. Boxing day är en allmän helgdag i bland andra Australien, Kanada, Irland, Nya Zeeland och Storbritannien. I USA så är det en inofficiell heldag. Precis som med annandagen infaller den 26 december.