Första maj

Sedan slutet av 1800-talet har första maj varit en av arbetarrörelsens viktigaste återkommande högtider och evenemang. Dess historisk är nära förknippad med socialismens framväxt i Europa och har inte minst i Sverige haft ett väldigt starkt fäste.

Men vad handlar första maj egentligen om?

Arbetarrörelsens framväxt

Trots att USA numera främst förknippas med den fria marknaden så är det faktiskt därifrån som första maj härstammar. Även om idén kring organisering av arbetar har en avsevärt mycket längre historia så anser de flesta att dess förlaga är ett beslut som togs 1884 i USA. Den Amerikanska arbetarrörelsen Federation of Labor (AFL) bestämde sig nämligen att på bred front kräva en begränsning av arbetsdagen till åtta timmar.

Andra internationalen var en organisation som bildades i Paris för att markera en sorts symbolisk förlängning av den franska revolutionen, och samtidigt slå ett slag för framtida arbetares rättigheter. Deras bildade 1889 brukar även ses som en sorts början på första majs ställning som officiell helgdag.

Arbetarrörelsen har sedan dess varit en decentraliserad social rörelse med fokus på att förbättra arbetarnas rättigheter. Begreppet är brett och omfattar såväl organiserade fackföreningar som enskilda individers ambitioner och uttryck. Arbetarrörelsen har varit aktiv i många länder genom historien, men den har varit mest framgångsrik i västerländska industriländer. Arbetarrörelsen förknippas ofta med socialistiska och kommunistiska politiska partier och organisationer, men den är inte nödvändigtvis bunden till någon speciell ideologi.

Första majtåget

En särskild symbol för första maj är det första maj-tåg som varje år äger rum i ett flertal länder. Inte minst i Sverige har det haft en väldigt stark ställning. Sången Internationalen är på många håll tågets mer eller mindre officiella tema låt. Trots att tåget är vanligt förekommande fortsätter de att ha en kontroversiell ställning på många håll i världen där arbetarrörelsen ännu inte är accepterad.

Nyårsdagen och Trettondedag jul

Att fyra nyårsdagen och trettondagen är en självklar för väldigt många personer. Men dess kulturella och historiska anor är inte alltid helt uppenbara. Trots att de har ursprung som inte nödvändigtvis har med varandra att göra så utgör de en grundstomme i hur vi både avlutar och möter det nya året.

Vi har tagit en närmare titt på trettondedag jul och nyårsdagen.

Trettondedag jul

Trettondedag jul har fått sitt namn för att den utspelar sig den trettonde dagen efter juldagen. Därmed inträffar den vanligtvis 6 januari. Utöver att vara en av kyrkans viktigaste högtider, är den även helgdag i väldigt många länder. Dagen ämnar fira dagen då det visade sig att Jesus var Guds son.

Hur firas trettondedag jul?

• I Sverige går dagen ofta bemärkt förbi. Men många andra länder har den en ställning som motsvarar vår julafton, med presenter och umgänge.

• Många i Sverige har på senare tid valt att fira dagen med god mat.

Även om trettondagen ofta utspelar sig utan särskilt firande så är det en viktig kristen högtid som är en del av vårt gemensamma kulturarv.

Nyårsdagen

Nyårsdagen är dagen för att uppmärksamma den definitiva starten på ett nytt år. Den utspelar sig den 1 januari och är därmed året första kalenderdag. Det är en helgdag i de flesta länder runt om i världen och har paradoxalt nog fått en ställning att vara den dagen man städar upp stöket från nyårsfirandet.

Vad som är unikt med nyårsdagen är att den är ett resultat av förkristna traditioner som kombineras med romerska och kristna inslag. Därför är det en helgdag som på sätt och vis inte har någon riktigt konkret röd tråd. Men trots detta fortsätter den vara en helgdag som består av både städbestyr och en hänförelse för att ett nytt år har börjat.