Juldagen och Annandag jul

Annandagen och juldagen är två väldigt etablerade högtider i den gemensamma västerländska kulturen. Dess historia är tätt sammanlänkad med kyrkans framväxt men firas av ett väldigt stort antal personer utan någon närmare kyrklig koppling. För många i Sverige kännetecknas dessa dagar främst av ett sorts lugn efter stormen, där man spenderar tid på att njuta av lugnet efter julen och fokusera på nuet.

Men vad handlar dessa dagar om? Vi har tittat närmare på juldagen och annandag jul.

Juldagen

Juldagen är ursprungligen en kristen högtid som ämnar fira Jesu födelse och äger därför rum 25 december varje år. I modern tid så har juldagen däremot blivit en symbol för det gemensamma julfirandet som präglas av granar, ljus, prydnader och allmänna dekorationer.

Det traditionella firandet kännetecknas av kyrk mässa på kvällen som sträcker sig över midnatt och markerar julnattens övergång. Därför kallas den även för julnattsmässan. För många personer kännetecknas juldagen främst av att vara dagen efter julafton och markerar därför snarare ett långsamt avslut på julfirandet, snarare än en särskilt väsentlig högtid. Detta sammanfaller även med nordisk tradition där dagen innan juldagen ansågs mest väsentlig.

Annandag jul

Annandag jul är den dag som inträffar efter juldagen. Den kallas ofta även för annandagen. Det inträffar dagen efter juldagen, och är därmed den andra dagen efter Jesu födelse. I många delar av världen är den helgdag, men hur den firas varierar stort. I Sverige så har den typiskt sett inneburit ett ganska lågmält firande som främst handlar om att njuta av lugnet efter en ofta hektisk jul.

I många länder där man talar engelska så kallas annandagen för Boxing day. Boxing day är en allmän helgdag i bland andra Australien, Kanada, Irland, Nya Zeeland och Storbritannien. I USA så är det en inofficiell heldag. Precis som med annandagen infaller den 26 december.

 

Alla helgons dag

Alla helgons dag är en väldigt mångfacetterad högtid vars historia på sätt och vis är dold i dunkel. Men som kristen tradition har den visat sig vara ovanligt mångfacetterad och levande. Det har gjort att den firas på väldigt många olika sätt beroende på var man befinner sig i världen.

Vi har kikat på alla helgons dag och set vad som särskiljer den.

En vanligt förekommande men missförstådd dag

Ursprunget till Alla helgons dag anses typiskt sett vara den kyrkliga ambitionen att uppmärksamma helgon och martyrer för deras uppoffringar. Alla helgons dag är en kristen högtid som firar alla helgons liv. Exakt när den firas varierar mellan olika platser i världen, men den utspelar sig typiskt sett 1 november eller någon gång mellan 31 oktober och 6 november.

Men vad är egentligen ett helgon? Ett helgon är en person som har erkänts av den kyrkan som att ha uppnått en väldigt hög nivå av helighet och dygd.

Med tiden har Alla helgons dag däremot kommit att bli mer utav ett allmänt uppmärksammande av de personer som har lämnat jordelivet. Oavsett om det handlar om helgon eller våra egna nära och kära. Därför är det samtida firandet av Alla helgons dag väldigt nära sammanlänkat med just kyrkogårdsbesök. Att tända ljus och besöka gravar är avsevärt mycket mer vanligt än att faktiskt spendera tid i kyrkan.

På många håll är dagen förmodligen mer förknippad med Halloween, trots att de egentligen inte är sammankopplade annat än att de inträffar efter varandra. Detta anses typiskt sett vara ett resultat av en språklig sammankoppling.

Alla helgons dag fortsätter att vara en populär helgdag, men som firas på väldigt många olika sätt. I vår egen samtid har den nog på många sätt fått stor konkurrens av Halloween även om dessa två företeelser har helt olika ursprung.