Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag är en väldigt betydande dag inom kristendomen. Den är även allmän högtid i ett stort antal länder, men hur den faktiskt firas skiljer sig åt i ett flertal hänseenden. I Sverige har den en lång historik som på många sätt även sammanknyter med förkristen tid.

Här är lite information om Kristi himmelsfärdsdag och vad som kännetecknar den i vår moderna samtid.

Kristen och samtidigt förkristen

Kristi himmelsfärdsdag är en kristen högtid som ämnar att uppmärksamma dagen då Jesus lämnade jordelivet för himlen. Den äger alltid rum på den 40:e dagen efter påskdagen. Då detta alltid är en torsdag har dagen ibland omnämnts som den heliga torsdagen.

Hur den firas varierar väldigt stort utifrån i vilken stor utsträckning ett land har kommit att bli sekulariserat. I det mer traditionella Kristi himmelsfärdsfirandet ingår en gudstjänst och ett besök till den kyrkogården där nära och kära befinner sig.

Vad som ger den en speciell ställning i just Sverige är att Kristi himmelsfärdsdag även sammanfaller med den dag då jordbrukare släpper ut korna på bete. Därför är dagen historiskt även känd som dagen för betessläpp/kosläpp. Det gör att den kulturellt sett även har en förankring i bondesamhället vars historia på många sätt är äldre än kristendomens historia i Sverige.

Helgdag som få faktiskt firar

I många fall så sammanfaller Kristi himmelsfärdsdag med Sveriges nationaldag på så sätt att de tillsammans bildar en särskilt lång helg. Därför blir Kristi himmelsfärdsdagen ibland del av Sveriges allra längsta helgperiod.

Trots ställning som helgdag är det i Sverige förhållandevis ovanligt att fira himmelsfärdsdagen. Det är fortfarande främst de kristna och troende personerna som i någon större utsträckning uppmärksammar dagen. Men firandet har ökat, och många förutspår att den inom kort kommer att vara en större företeelse än vad den tidigare har varit.