Första maj

Sedan slutet av 1800-talet har första maj varit en av arbetarrörelsens viktigaste återkommande högtider och evenemang. Dess historisk är nära förknippad med socialismens framväxt i Europa och har inte minst i Sverige haft ett väldigt starkt fäste.

Men vad handlar första maj egentligen om?

Arbetarrörelsens framväxt

Trots att USA numera främst förknippas med den fria marknaden så är det faktiskt därifrån som första maj härstammar. Även om idén kring organisering av arbetar har en avsevärt mycket längre historia så anser de flesta att dess förlaga är ett beslut som togs 1884 i USA. Den Amerikanska arbetarrörelsen Federation of Labor (AFL) bestämde sig nämligen att på bred front kräva en begränsning av arbetsdagen till åtta timmar.

Andra internationalen var en organisation som bildades i Paris för att markera en sorts symbolisk förlängning av den franska revolutionen, och samtidigt slå ett slag för framtida arbetares rättigheter. Deras bildade 1889 brukar även ses som en sorts början på första majs ställning som officiell helgdag.

Arbetarrörelsen har sedan dess varit en decentraliserad social rörelse med fokus på att förbättra arbetarnas rättigheter. Begreppet är brett och omfattar såväl organiserade fackföreningar som enskilda individers ambitioner och uttryck. Arbetarrörelsen har varit aktiv i många länder genom historien, men den har varit mest framgångsrik i västerländska industriländer. Arbetarrörelsen förknippas ofta med socialistiska och kommunistiska politiska partier och organisationer, men den är inte nödvändigtvis bunden till någon speciell ideologi.

Första majtåget

En särskild symbol för första maj är det första maj-tåg som varje år äger rum i ett flertal länder. Inte minst i Sverige har det haft en väldigt stark ställning. Sången Internationalen är på många håll tågets mer eller mindre officiella tema låt. Trots att tåget är vanligt förekommande fortsätter de att ha en kontroversiell ställning på många håll i världen där arbetarrörelsen ännu inte är accepterad.

Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag är en väldigt betydande dag inom kristendomen. Den är även allmän högtid i ett stort antal länder, men hur den faktiskt firas skiljer sig åt i ett flertal hänseenden. I Sverige har den en lång historik som på många sätt även sammanknyter med förkristen tid.

Här är lite information om Kristi himmelsfärdsdag och vad som kännetecknar den i vår moderna samtid.

Kristen och samtidigt förkristen

Kristi himmelsfärdsdag är en kristen högtid som ämnar att uppmärksamma dagen då Jesus lämnade jordelivet för himlen. Den äger alltid rum på den 40:e dagen efter påskdagen. Då detta alltid är en torsdag har dagen ibland omnämnts som den heliga torsdagen.

Hur den firas varierar väldigt stort utifrån i vilken stor utsträckning ett land har kommit att bli sekulariserat. I det mer traditionella Kristi himmelsfärdsfirandet ingår en gudstjänst och ett besök till den kyrkogården där nära och kära befinner sig.

Vad som ger den en speciell ställning i just Sverige är att Kristi himmelsfärdsdag även sammanfaller med den dag då jordbrukare släpper ut korna på bete. Därför är dagen historiskt även känd som dagen för betessläpp/kosläpp. Det gör att den kulturellt sett även har en förankring i bondesamhället vars historia på många sätt är äldre än kristendomens historia i Sverige.

Helgdag som få faktiskt firar

I många fall så sammanfaller Kristi himmelsfärdsdag med Sveriges nationaldag på så sätt att de tillsammans bildar en särskilt lång helg. Därför blir Kristi himmelsfärdsdagen ibland del av Sveriges allra längsta helgperiod.

Trots ställning som helgdag är det i Sverige förhållandevis ovanligt att fira himmelsfärdsdagen. Det är fortfarande främst de kristna och troende personerna som i någon större utsträckning uppmärksammar dagen. Men firandet har ökat, och många förutspår att den inom kort kommer att vara en större företeelse än vad den tidigare har varit.